How am I not myself?

Igår var en "hyvä kerta". Jag och Donia har börjat fangrila Daniels band. Höhöh. De är jätteduktiga, plus att vi kanske råkar vara kåta på samma kille. Sen klagade Donia på att hon är en sån jävla faghag. Vi åkte in med Iris, det var trevligt att hänga, länge sedan sist. Påminn mig om att jag och Donia måste gå och fika hos henne på Torsdag! Sen klev Malin på tåget, så blev vi bara fler och fler. Alltså att jag seriöst skriver detta ointressanta!? Kom hem vid fyra och körde chatroulette i en timme för att nyktra till. 

Sen drömde jag att en random subba började fråga ut mig om när jag köpt kläder sist. Jag bara "tre tröjor förra lördagen". Hon bara "det är alldeles före länge sedan, du måste konsumera mera". Så kom de fler och fler "fashionmänniskor" som samstämmigt viskade "konsumtion bygger upp vårat samhälle, du har misslyckats med din plikt som medborgare"



Sen också att jag nämnt Rudbecks streetstyle en endaste liten gång, men det har ändå resulterat till att jag hamnar på förstasidan på Google när man söker på det. Hamnar till och med högre upp en själva Rudbecks streetstyle themself. Jävla offer. Förlåt. Vilket betyder att min "privata blogg" riskerar att få lite för mycket uppmerksamhet. FML

På dagis var det alltid avslappning efter "gymnastiken". Läraren gick runt och kände om man var avslappnad "som en spagetti". När man var helt avslappnad fick man gå på rast. Jag ansträngde mig så jävla hårt för att vara en spagetti. Men alla andra fick alltid gå ut först. Så kom läraren och kände på mig. Du är inte avslappnad Anton. DU MÅSTE SLAPPNA AV! Som om man kan slappna av när man har krav på sig att vara en jävla spagetti. Avslappning som prestation. Det är vad jag blivit uppfostrad till.

Eh ,vette fan varifrån jag drog detta. 

Jesus och döden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar