M.A.G.I.C

Min besatthet har nått sin kulmen, stadiet då allt bara incestar och man vill brista ut i gråt för att det pirrar i magen så att man får rysningar. Fast liksom, det är inte som att jag börjar gråta. Men i alla fall. Tänker inte ens gå in på vad som är så fantastiskt. Ingen kommer förstå mig ändå. NI FÖRSTÅR MIG ALDRIG *springer gråtande ut ur rummet*

// Labil_instabil_92

(Alltså fattar någon exakt hur rolig jag är just nu?)